Hållbara fonder – så väljer du rätt

Vad gör en fond hållbar?

En vanlig missuppfattning är att en fond antingen är hållbar eller inte. Så fungerar det inte. Hållbarhet är något fondbolagen arbetar med, i olika grad och på olika sätt, och som de själva redovisar.

Grunden kallas ESG, efter engelskans Environment, Social och Governance: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Det innebär att fonden tar hänsyn till de tre faktorerna när den avgör vad den ska äga. Hur den hänsynen tas skiljer sig åt. I praktiken arbetar fondbolagen på tre sätt, ofta i kombination:

• Välja in bolag som aktivt utvecklar hållbara lösningar, till exempel inom förnybar energi.
• Välja bort verksamheter som drar i motsatt riktning, som kol och olja.
• Påverka de bolag fonden redan äger att ställa om, genom dialog och genom att rösta på bolagsstämmor.

Kvar står frågan som fondens egen beskrivning sällan svarar på: hur mycket hänsyn är tillräckligt för att få kalla sig hållbar?

Ljusgrön eller mörkgrön? Så fungerar EU:s klassning

Hur mycket hänsyn en fond tar är delvis reglerat. EU:s regelverk SFDR delar in fonder i tre klasser efter hur mycket hänsyn de säger att de tar. Klassen framgår av fondens information och detaljerna finns i ett dokument som heter Hållbarhetsrelaterade upplysningar.

Det viktiga är vad klassen inte gör. Artikel 8 är den absolut vanligaste kategorin i Sverige, och Fair Finance Guide, som granskar finansbranschens hållbarhetsarbete, påpekar att det räcker att fonden tar någon sorts hänsyn för att klassa sig så. Regelverket ställer inga krav på vad fonden faktiskt äger, och ingen utomstående kontrollerar att fonden gör som den säger.

Klassen är alltså en bra utgångspunkt och ett dåligt slutbesked. Nästa steg är att titta själv.

Så granskar du en enskild fond

Fyra enkla kontroller räcker för att få en bättre bild av en fond när du vill spara hållbart. Gör dem i den här ordningen. Varje kontroll tar bara några minuter och ger dig svar på en fråga som den föregående inte kan besvara: vad fonden själv säger, hur den står sig mot andra, hur den bedöms och om någon utanför fondbolaget har granskat uppgifterna.

1. Börja med vad fonden själv säger

Läs fondens klass, och öppna sedan Hållbarhetsrelaterade upplysningar för resonemanget bakom den. Två saker hör hit, för de kommer också från fondbolaget: om bolaget är anslutet till PRI, principerna för ansvarsfulla investeringar, och vad fondens egna hållbarhetsrapporter säger om hur arbetet faktiskt går. Steget visar vad fonden lovar. Inte om den håller det.

2. Jämför fonden med andra på samma mall

Hållbarhetsprofilen är en sajt där fondbolagen redovisar sin hållbarhetshänsyn enligt en gemensam mall, med filter på klassning, andel hållbara placeringar och uteslutning av sådant som fossila bränslen. Värdet ligger i jämförbarheten: här ser du hur mycket fonden berättar i förhållande till andra fonder, inte bara vad den berättar. Fair Finance Guides tumregel är att en fond som redovisar mycket och detaljerat oftast är mer seriös än en som redovisar lite.

3. Läs betyget mot rätt referens

Morningstar betygsätter fonders hållbarhet med jordglober, där fem är högsta betyg. Fällan sitter i vad betyget mäter: det rangordnar fonden mot andra fonder i samma kategori, inte mot fonder i allmänhet. Fem glober betyder att fonden är bättre än andra fonder i sin kategori, inte att den är hållbar. Läs därför alltid betyget tillsammans med kategorin.

4. Leta efter en märkning som följs upp

Svanen ställer krav och kontrollerar att de hålls. Svanenmärkta fonder väljer bort olja, kol, vapen, länder som inte skrivit under Parisavtalet och bolag inblandade i grov korruption. Det gör dem inte helt gröna, men de grövsta innehaven är rensade, och här har någon annan än fondbolaget granskat saken. Märkningen är ovanlig i förhållande till hur många fonder som finns, så se den som ett plus när den dyker upp snarare än som ett urvalskrav.

Etiska fonder, gröna fonder, ESG-fonder – vad är skillnaden?

Kort svar: mindre än det verkar. Orden används om varandra, och inget av dem är reglerat.

Hållbarhetsfonder, ESG-fonder, etiska fonder, gröna fonder, miljöfonder, klimatfonder. I en fondlista står de om vartannat, ibland om samma fond. Det finns ingen instans som bestämmer vad en fond får kalla sig, och en fond utan ordet hållbar i namnet kan mycket väl vara klassad Artikel 9.

ESG är det enda av orden med en bestämd innebörd, de tre faktorerna längre upp. De övriga är beskrivningar.

Det betyder inte att namnen är meningslösa. De säger något om var fondbolaget lägger tyngdpunkten. Men tyngdpunkten är fondbolagets eget ordval, och det som går att kontrollera är klassen och innehavet.

Kostar hållbarhet mer?

Inte automatiskt. Indexfonder följer ett index i stället för att väljas ut av en förvaltare, och har vanligtvis lägst förvaltningsavgift. En aktivt förvaltad fond med smal inriktning, till exempel på förnybar energi, kan kosta mer. Det finns alltså hållbara fonder med låg avgift, och det som driver kostnaden är förvaltningsformen snarare än hållbarhetsambitionen.

Vad ett bortval kostar

En hållbar fond väljer bort. Det är själva idén, och den har ett pris: när branscher utesluts blir urvalet mindre, och ett mindre urval kan ge sämre riskspridning.

Hur mycket det märks beror på hur bred fonden är. Ju smalare inriktning, desto känsligare för att just det området utvecklas svagt. En fond som satsar på ett enda tema hänger på att temat håller.

Det är ingen invändning mot hållbara fonder. Det är ett skäl att inte lägga hela sparandet i en enda smal fond, hur bra den än ser ut.

Så börjar du spara i fonder hos Levler

Hos Levler väljer du själv bland över 2000 fonder, och i fondbutiken kan du eneklt sortera fonder i olika kategorier.