Efterlevandepension – vad händer med pensionen om man dör?

Efterlevandepension är statens ekonomiska stöd till dig som förlorat en partner eller förälder. Här går vi igenom vem som kan få det, hur mycket och hur länge.

Vad är efterlevandepension?

Efterlevandepension är ett samlingsnamn för det ekonomiska stöd som betalas ut från den allmänna pensionen när en närstående dör. Det handlar inte om en enstaka ersättning, utan om flera delar som styrs av olika regler: omställningspension till efterlevande vuxna, barnpension till efterlevande barn, och för äldre fall änkepension. Utöver dessa finns efterlevandestöd, ett separat grundskydd som fyller upp barnpensionen när den är låg eller saknas helt.

I de flesta fall behöver ni inte ansöka själva. Pensionsmyndigheten utreder automatiskt om det finns någon efterlevande med rätt till ersättning så snart Skatteverket har registrerat dödsfallet, och skickar sedan ett beslut.

Vem kan få efterlevandepension?

Efterlevande vuxna

Är du make, maka, registrerad partner eller sambo till den som avlidit, och yngre än 67 år, kan du ha rätt till omställningspension. Som sambo krävs dessutom att ni har eller har haft barn tillsammans, väntade barn vid dödsfallet, eller tidigare varit gifta eller registrerade partners — att bara ha bott ihop räcker inte på egen hand.

Var ni gifta redan den 31 december 1989 kan du som kvinna i stället ha rätt till änkepension, en förmån som fasas ut gradvis och beräknas olika beroende på födelseår.

Barn

Ett barn som förlorat en eller båda föräldrarna kan få barnpension till och med den månad hen fyller 18 år. Studerar barnet fortfarande på grundskole- eller gymnasienivå kan barnpensionen förlängas till och med juni det år barnet fyller 20. Är barnpensionen låg eller saknas helt fylls den upp av efterlevandestöd, som betalas ut som ett grundskydd oavsett hur mycket den avlidne föräldern hade tjänat in till sin pension.

Hur mycket får man i efterlevandepension?

Enligt Pensionsmyndigheten motsvarar omställningspensionen 55 procent av den avlidnes beräknade framtida pension, både det man redan tjänat in och det som antas ha kunnat tjänats in fram till pensionsåldern. Är beloppet lågt kan det fyllas upp av en garantipension, upp till 10 508 kronor i månaden (2026), förutsatt att den avlidne bott i Sverige hela sitt liv. Har den avlidne bott kortare tid i landet blir gränsen lägre.

För barnpension avgör syskonens ålder och antal hur stor andel var som betalas ut. Ett ensamt barn under 12 år får 35 procent av den avlidnes beräknade pension, ett ensamt barn som fyllt 12 år får 30 procent. Finns det syskon läggs 25 respektive 20 procentenheter till per extra barn, och hela beloppet delas därefter jämnt mellan alla syskonen. Är barnpensionen ändå låg fylls den upp till efterlevandestödets grundnivå: 1 973 kronor i månaden 2026 om en förälder avlidit, 3 947 kronor om båda har gjort det.

Hur länge får man efterlevandepension?

Enligt Pensionsmyndigheten betalas omställningspension ut i tolv månader efter dödsfallet. Har du vårdnaden om ett barn som bodde med er vid dödsfallet kan perioden förlängas: är barnet yngre än 12 år löper förlängningen till den månad barnet fyller 12, och har barnet redan fyllt 12 år får du tolv extra månader. Omställningspensionen upphör alltid senast den månad du själv fyller 67 år, och tidigare om du gifter om dig eller flyttar ihop med en ny partner som ni väntar barn med.

Barnpension och efterlevandestöd löper längre: till och med månaden barnet fyller 18 år, eller till och med juni det år barnet fyller 20 om studierna fortsätter på grund- eller gymnasienivå.

Hur ansöker man om efterlevandepension?

I de flesta fall sker prövningen automatiskt, och ni får ett beslut hemskickat utan att själva behöva göra något. En ansökan krävs bland annat om dödsfallet inträffade före den 1 november 2012, om den avlidne bodde utomlands vid dödsfallet, eller om ni vill ansöka om ersättning efter en försvunnen person som antas vara avliden. Väntar ni med att ansöka går det att få ersättning retroaktivt, men tiden är begränsad: tre månader tillbaka för vuxna, två år tillbaka för barnpension och en månad tillbaka för efterlevandestöd.

Så kompletterar du efterlevandepensionen

Efterlevandepensionen är tänkt att täcka en del av den försörjning som föll bort, inte hela den tidigare inkomsten. Många familjer upplever att den löpande ersättningen inte räcker särskilt långt de första månaderna, innan en eventuell förlängd omställningspension eller barnpension hunnit falla ut. En egen buffert att ta av under den perioden gör skillnad, och är värd att sätta upp redan innan något händer.

Det är även läge att gå igenom vad du redan har sparat till din egen pension. Det orange kuvertet ger bara en del av bilden, och ett eget pensionssparande kan bli den trygghet som väger upp den allmänna pensionen inte täcker om något oväntat skulle hända.

Börja spara till din egen eller familjens framtid

Hos Levler sätter du enkelt upp ett månadssparande och kommer igång på några minuter. Du kan även flytta din IPS till Levler och få 25 % på samtliga fonders förvaltningsavgift.

Relaterade artiklar

Vad är tjänstepension och hur fungerar den?
Artikel

Vad är tjänstepension och hur fungerar den?

Pensionsprognos: räkna ut din framtida pension
Artikel

Pensionsprognos: räkna ut din framtida pension

Hållbara fonder – så väljer du rätt
Artikel

Hållbara fonder – så väljer du rätt

Avnotering – vad händer med dina aktier?
Artikel

Avnotering – vad händer med dina aktier?

Rapportvecka och AI-stök
Artikel

Rapportvecka och AI-stök