Vad är tjänstepension och hur fungerar den?

Vad är tjänstepension?

Tjänstepension är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar, vid sidan av den allmänna pensionen från staten. Villkoren bestäms i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund, eller direkt mellan dig och din arbetsgivare. Den kallas ibland också avtalspension.

Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och i vissa fall garantipension. Tjänstepensionen läggs ovanpå den. Saknar du tjänstepension får du bara den allmänna pensionen från staten, vilket kan innebära en låg pension.

Har alla tjänstepension?

Nästan, men inte riktigt alla. Ungefär 9 av 10 anställda har tjänstepension, enligt Pensionsmyndigheten. Jobbar du inom kommun, region eller staten finns den alltid via avtalen. I privat sektor är det inte lika självklart. Arbetsgivare utan kollektivavtal behöver inte betala tjänstepension, men många gör det ändå.

Är du osäker på vad som gäller dig går det att ta reda på i två steg:

• Kolla om arbetsplatsen har kollektivavtal. Har den det omfattas du.
• Saknas kollektivavtal, fråga din arbetsgivare.

Visar det sig att du inte har någon tjänstepension alls vilar hela din framtida pension på staten, och då blir ditt eget pensionssparande desto viktigare. Pensionsmyndigheten anger 4,5 till 6 procent av månadslönen före skatt, upp till 52 125 kronor i månaden, som riktmärke för hur mycket du i så fall behöver lägga undan på egen hand.

Hur fungerar tjänstepension?

Arbetsgivaren betalar in pengar löpande under tiden du är anställd, och pengarna placeras i en försäkring som växer eller minskar med marknaden fram till dess att du går i pension. Hur mycket det till slut blir beror på din lön, hur länge du har jobbat, hur pengarna är placerade och vilka avgifter du betalar, eftersom höga avgifter urholkar sparandet.

Vilket avtal du tillhör styr detaljerna. Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige, och vilket av dem som gäller dig avgörs av bransch och arbetsgivare. Varje avtal har en valcentral, och det är dit du vänder dig för att göra dina val.

Hur mycket betalas in?

Konsumenternas anger att arbetsgivaren normalt betalar in 4,5 till 6 procent av månadslönen upp till 52 125 kronor, och 30 till 31,5 procent på den del av lönen som ligger över. En månadslön på 35 000 kronor ger med de nivåerna mellan 18 900 och 25 200 kronor i inbetalningar om året.

Nivåerna skiljer sig åt mellan avtalen. Privatanställda tjänstemän i ITP 1 får inbetalningar från 25 års ålder, privatanställda arbetare i Avtalspension SAF-LO från 22, och i kommunernas och regionernas AKAP-KR finns ingen nedre åldersgräns alls, vilket gör att även ett sommarjobb kan ge pension.

Var placeras pengarna?

Pengarna hamnar antingen i en traditionell försäkring eller i en fondförsäkring. Skillnaden handlar om vem som väljer: i en traditionell försäkring placerar försäkringsbolaget åt dig, i en fondförsäkring bestämmer du själv.

Har du aldrig gjort något aktivt val har valet ändå blivit gjort. Då ligger pengarna i det som kallas ickevalsalternativet, en traditionellt förvaltad försäkring med låga avgifter. Låga avgifter är ett bra utgångsläge, men placeringen är någon annans standardinställning och inte ditt beslut.

När kan du ta ut tjänstepensionen?

En del tjänstepensioner går att ta ut tidigast från 55 års ålder, och jobbar du inom staten är den nedre gränsen 63 år, enligt Pensionsmyndigheten.

Det här kan du påverka själv

Systemet är krångligt, men besluten som är dina är förvånansvärt få och ganska konkreta.

• Förvaltningsformen. Du kan välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring, alltså mellan att bolaget placerar åt dig och att du gör det själv.
• Avgiften. Avgiften dras från ditt sparande varje år, och eftersom en tjänstepension ofta har decennier på sig hinner även små skillnader i fondavgifter få stort genomslag genom ränta-på-ränta-effekten.
• Efterlevandeskyddet. Med återbetalningsskydd går dina pensionspengar till familjen om du dör. Priset är att du inte får del av de arvsvinster som fördelas mellan dem som saknar skyddet, så din egen pension blir lägre.
• Sjukförsäkringen. I många fall ingår en sjukförsäkring i tjänstepensionen. Kolla med arbetsgivaren eller valcentralen vad som gäller för dig.

Pensioner från tidigare jobb

Har du haft flera arbetsgivare har du flera tjänstepensioner, och de samlas inte automatiskt på något gemensamt konto. Vill du ha överblick över pensionen i stort är det orange kuvertet en startpunkt, men pengarna från gamla jobb ligger kvar hos de bolag där de en gång tjänades in.

Ett pensionssparande hos en tidigare arbetsgivares försäkringsbolag som inte längre fylls på kallas fribrev. Kollektivavtalade pensioner går enligt Konsumenternas oftast att flytta relativt billigt oavsett hur gamla de är, men bara inom ett begränsat utbud av bolag och fonder. En individuell tjänstepension i fond- eller depåförsäkring får sedan den 1 juli 2022 flyttas oavsett när den tecknades.

Kom igång med ditt pensionssparande hos Levler

Du kan flytta både din IPS och dina fribrev till Levler. Med över 2000 fonder där samtliga har 25 procents rabatt på förvaltningsavgiften kan du snabbt spara pengar på ditt pensionssparande. Bli kund och ta steget mot en tryggare framtid.