Varför sparar vi inte mer – trots att vi tjänar mer?

Vad är livsstilsinflation?

Livsstilsinflation, är det fenomen som uppstår när utgifterna ökar i takt med inkomsten. Du får löneförhöjning – och märker efter ett halvår att pengarna ändå tar slut i slutet av månaden. Bilen byts ut mot en nyare modell. Semestern kostar lite mer. Middagarna på restaurang blir fler.

Det är inte nödvändigtvis fel att unna sig bättre saker när ekonomin förbättras. Problemet är när de ökade utgifterna sker automatiskt och omedvetet – utan att sparandet ökar i samma utsträckning. Resultatet är att sparkvoten förblir densamma, eller till och med sjunker, trots att inkomsten stigit.

Varför händer det här?

Det handlar till stor del om referenspunkter. När inkomsten ökar justerar vi snabbt vår uppfattning om vad som är en normal levnadsstandard. Det som tidigare var en lyx – en ny soffa, en resa till Medelhavet, en prenumeration till – blir snart ett basbehovsalternativ. Beteendeekonomer kallar det för hedonic adaptation: vi vänjer oss fort vid det bättre och söker oss vidare.

En annan faktor är sociala jämförelser. Vi jämför oss med kollegor, vänner och grannar – och om omgivningen uppgraderar sin livsstil i takt med löneökningarna, skapar det ett osynligt tryck att göra detsamma. Det sker ofta utan att vi reflekterar över det.

Det finns också ett psykologiskt fenomen där vi delar in pengar i olika mentala 'konton' beroende på var de kommer ifrån. En oväntad bonus eller löneförhöjning upplevs ofta som “extra-pengar” – och extra pengar spenderar vi lättare än vad vi betraktar som vår ordinarie lön.

Hur mycket spelar det egentligen för roll?

Låt oss ta ett konkret exempel. Emma tjänar 35 000 kronor i månaden och sparar 10 procent – det vill säga 3 500 kronor i månaden. Hon får en löneförhöjning till 42 000 kronor. Om hon håller sparkvoten konstant och fortsätter spara 10 procent, sparar hon nu 4 200 kronor i månaden. Men om hon i stället låter livsstilsinflationen ta hela ökningen, sparar hon fortfarande bara 3 500 kronor.

Skillnaden på 700 kronor i månaden låter kanske inte dramatisk. Men över tio år, med en genomsnittlig avkastning på 7 procent per år i en globalfond, innebär de extra 700 kronorna i månaden nästan 116 000 kronor mer i sparkapital. Det är pengar som försvinner tyst – inte för att Emma saknar dem, utan för att hon aldrig bestämde sig för att spara dem.

Sparande är en vana – inte ett beslut

Det viktigaste insikten är kanske den här: de som sparar konsekvent gör det inte för att de är mer disciplinerade eller för att de tjänar mer. De gör det för att de har gjort sparandet till en automatisk del av vardagen – precis som att betala hyran.

Forskning inom beteendeekonomi visar att automatisering är den enskilt starkaste mekanismen för att bygga ett långsiktigt sparande. När du sätter upp ett autogiro som drar pengarna samma dag som lönen kommer in, fattar du inte ett nytt beslut varje månad. Du tar bort beslutet helt.

Det kallas ibland "pay yourself first". Med den metoden sparar du innan du spenderar, snarare än tvärtom. De flesta av oss gör just tvärtom: vi betalar räkningarna, lever vårt liv, och sparar vad som eventuellt blir över. Problemet är att det sällan blir något kvar.

Varför även små belopp räknas

En vanlig anledning till att inte börja spara är att det känns meningslöst med små belopp. 'Vad spelar 200 kronor i månaden för roll?' Det är en förståelig tanke – men den underskattar kraften i sammansatt avkastning och, kanske viktigare, kraften i vanan själv.

Att spara 200 kronor i månaden under tio år i en globalfond med 7 procent genomsnittlig avkastning ger ungefär 34 500 kronor. Det är inte en förmögenhet, men det är inte ingenting heller. Och de flesta som börjar med 200 kronor i månaden ökar beloppet när de väl kommit in i vanan.

Det handlar också om att lära sig hur sparande fungerar i praktiken. Vad är en fond? Hur fungerar en ISK? Vad händer om börsen går ner? Dessa frågor känns abstrakta tills man faktiskt har pengar investerade – då blir de plötsligt konkreta och intressanta. Att komma igång, även smått, är starten på en finansiell lärandeprocess.

Hur bryter man mönstret?

Det behövs ingen dramatisk förändring. Det räcker med tre principer:

• Bestäm en sparkvot, inte ett belopp. När inkomsten ökar, öka sparandet i samma proportion. En sparkvot på 10–15 procent av nettolönen är en vanlig tumregel.
• Automatisera sparandet. Sätt upp ett autogiro som drar på lönedagen – till ett ISK, en fond eller ett sparkonto. Det du aldrig ser i plånboken saknar du inte.
• Starta smått och höj gradvis. Börja med 200–500 kronor i månaden om det är vad du kan. Vanan är viktigare än beloppet i början.

En annan effektiv strategi är att spara halva löneförhöjningen. Nästa gång du får en löneökning, tag hälften av nettoökningen och flytta den direkt till ditt månadssparande. Du förbättrar din levnadsstandard och bygger kapital samtidigt.

Kom igång med månadssparande hos Levler

Med Levler kan du starta ett månadssparande i fonder och ETF:er med låga avgifter – och du väljer själv belopp och frekvens. Oavsett om du sparar 200 eller 2 000 kronor i månaden får du tillgång till samma breda utbud av fonder, enkla fondpaket och ETF:er.

Sparande handlar ofta mer om vanor än om inkomst. Den viktigaste frågan är inte "har jag råd att spara?" utan "har jag gjort sparandet till en vana?" - Att börja med ett litet belopp är en bra start – och justera uppåt med tiden.