Skräckbörsen med Bornold

Ett svenskt skräckexempel

Intrum har inte gjort många investerare glada i år. Aktien har rasat med över 75 procent sedan årsskiftet efter att bolaget tvingats till en massiv nyemission och riktad kapitalanskaffning på flera miljarder kronor för att hantera sin tunga skuldbörda. I och med nyemissionerna har aktieägarnas blivit innehav blivit rejält utspätt. Det är ett skolboksexempel på vad som händer när ett bolags skulder växer snabbare än dess förmåga att betala av dem då ägarna bokstavligt talat blir utspädda till nästan ingenting.

Fler vandrande lik på börsen

Intrum har sällskap av flera bolag som också haft ett mardrömsår. Läkemedelsbolaget Ascelia Pharma rasade efter att amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA nobbat bolagets ansökan för cancerläkemedlet Orviglance – en påminnelse om hur riskfyllt det kan vara att investera i ett litet läkemedelsbolag som hänger sin värdering på ett enda godkännande. Byggbolaget Wästbygg tvingades till en nödlösning i form av en kapitalanskaffning efter likviditetsproblem i en svag byggmarknad, medan modebolaget Nelly Group gått igenom tre svaga kvartalsrapporter i rad med halverade vinster. Cancerläkemedelsbolaget Oncopeptides fick se sin aktie rasa i spåren av en långsammare lansering av sitt läkemedel än marknaden hoppats på.

Vitvarujätten Electrolux har tyngts av en stor nyemission på 9 miljarder kronor för att stärka balansräkningen inför omstruktureringen tillsammans med kinesiska Midea, medan både fritidsbolaget Dometic och bostadssajten Hemnet tillhör börsens stora förlorare i år. Båda är välkända varumärken som många sparare har i portföljen.

AI- fest och AI-skräck

Många bolag verksamma inom AI har ju haft en enorm utveckling de senaste åren men den senaste tiden har det börjat skaka lite och tongångarna nämner både bubbla och överetablering men det står ju klart att AI kommer påverka oss alla i hög grad på ett eller annat sätt framåt.

De stora amerikanska techjättarna pumpar in massor i AI-utbyggnaden och Alphabets kvartalsrapport som följdes av ett kursfall på över 10 procent samt Amazons rapport med efterföljande tillbakagång fick många att darra till av nervositet.

Samtidigt gav Microsoft ett paradoxalt besked då investeringarna i datacenter och AI-kapacitet kom in lägre än analytikerna väntat sig, med motiveringen att leverantörer inte hinner bygga tillräckligt snabbt. Efterfrågan är just nu större än utbudet. Det borde låta positivt, men en del investerare valde att tolka det som ett tecken på att AI-utbyggnaden börjar möta verkliga flaskhalsar. Meta rapporterade för någon vecka sedan ett resultat där vinsten föll trots stigande intäkter kombinerat med ett besked om att ta in mer kapital för att finansiera sina AI-satsningar. Aktien har däremot återhämtat sig något under veckan.

Mjukvarujätten Oracle är något av en spökgestalt då aktien är ner över 25 procent i år. De har till viss del blivit själva sinnebilden för oron kring bolag som lånar enorma belopp för att bygga AI-infrastruktur innan det är säkert att intäkterna hinner i kapp. Marknaden har blivit skeptisk till att evig AI-optimism per automatik ska översättas till vinst, och straffar numera varje litet tecken på att notan för alla miljarderna inte ger omedelbara resultat.

Veckans kryptospöke

Veckans mest skräckinjagande nyhet kom från kryptobörsen Binance som rapporterade om ett it-intrång i vad som beskrivs som den största kryptostölden i historien då motsvarande 60 miljarder kronor har försvunnit. Snabbt kom det ut historier om statlig inblandning i bedrägeriet och Bitcoin föll i kölvattnet av nyheten men oron spred sig även snabbt vidare till andra kryptotillgångar. Det kan givetvis påverka förtroende för krypto i stort och många aktörer tittar nu definitivt på hur de ska återställa förtroendet.

Vad kan man lära sig av skräckexemplen?

Det som förenar nästan alla bolagen ovan är ofta för mycket skuld, en alltför optimistisk plan som inte levereras på, eller ett enskilt stort besked (exempelvis en vinstvarning, ett indraget återköpsprogram, eller minskad efterfrågan). AI-jättarna visar dessutom på en ny typ av beteende från investerarna då bolag som i grunden mår bra straffas hårt bara för att marknadens förväntningar krupit så högt att till och med starka rapporter kan tolkas som varningstecken. Det är en bra läxa för alla som sparar i enskilda aktier att ju mer ett bolags öde hänger på en enda händelse, rapport eller satsning, desto större är risken för att det ska bli begravningsstämning hos investerarkollektivet.