Varför sparar kvinnor mindre än män?

Sammanfattning

Kvinnor sparar i genomsnitt lägre belopp per månad än män - och det syns tydligt i statistiken, både hos Levler och i bredare statistik. Orsakerna är flera och handlar om allt från löneskillnader till beteende kring risk. Här går vi igenom vad forskningen och siffrorna säger, och hur du som kvinna kan ta konkreta steg mot ett starkare sparande.

Levlers data visar att kvinnor sparar lägre belopp än män. Vi förklarar varför – lön, deltid, beteende – och ger konkreta steg för att komma igång.

Hur stort är egentligen spargapet mellan könen?

Levlers kunddata från april 2026 visar att skillnaden i månadssparande är störst bland de yngsta kunderna. I åldern 18-25 sparar män i snitt 3 350 kronor per månad, mot kvinnors 1 950 kronor - en skillnad på nästan 1 400 kronor varje månad. Bland kunder i åldern 26–34 är gapet mindre: män sparar i snitt 2 800 kronor mot kvinnors 2 380 kronor.

Bilden är inte ensidig. I åldersgruppen 65-74 sparar Levlers kvinnliga kunder faktiskt mer i snitt (3 530 kronor) än männen (3 420 kronor). Det tyder på att sparvanorna jämnas ut - och till och med vänds - i takt med att man når pension och barnen lämnat hemmet.

En intressant detalj: trots lägre månadsbelopp har Levlers kvinnliga kunder i genomsnitt 1,35 aktiva månadsspar per person, jämfört med 1,29 för männen. Kvinnor sprider alltså oftare sitt sparande på flera mål - buffert, ISK, pension - medan männen tenderar att koncentrera det på färre ställen.

Löneskillnaden är en viktig förklaring

En av de mest direkta förklaringarna är att kvinnor tjänar mindre. Medlingsinstitutet visar att löneskillnaden 2024 uppgick till 10,2 procent räknat på heltidslöner - ett gap som i princip stått stilla sedan 2019. I kronor innebär det att medellönen för kvinnor låg på 39 000 kronor per månad, mot mäns 43 800 kronor, enligt SCB.

Den disponibla inkomsten - det vill säga det som faktiskt landar i plånboken efter skatt och bidrag - skiljer sig ännu mer. Jämställdhetsmyndigheten beräknar att män i åldern 20-64 år hade 86 500 kronor mer i disponibel inkomst per år än kvinnor i samma ålder under 2024. Det är pengar som aldrig hinner bli sparande.

En vanlig tumregel är att spara minst 10 procent av nettolönen varje månad. För en kvinna med en nettolön på 28 000 kronor innebär det 2 800 kronor. För en man med 33 000 kronor netto är samma procentsats 3 300 kronor. Samma sparbeteende ger alltså strukturellt lägre belopp när inkomsten är lägre från start.

Deltid och föräldraledighet påverkar sparutrymmet

SCB:s jämställdhetsstatistik visar att 20 procent av kvinnorna arbetar deltid, mot 10 procent av männen. Deltid ger lägre lön, lägre pensionsavsättningar och ett snävare utrymme för sparande. Skillnaden är inte slumpmässig: kvinnor uppger oftare att deltidsarbetet är kopplat till omsorg om barn eller andra familjeorsaker.

Föräldraledigheten förstärker mönstret. Mammor tar fortfarande ut kring 70 procent av föräldradagarna, vilket innebär månader eller år med lägre inkomst under en period då familjeekonomin ofta är pressad av bolån, ny utrustning och ökade kostnader. Det är svårt att prioritera sparande i det läget.

Det är viktigt att förstå att detta inte handlar om enskilda val i ett vakuum. Strukturella faktorer som yrkesvalsegregation, lönesättning i kvinnodominerade branscher och fördelningen av obetalt hemarbete samverkar. Resultatet syns tydligt i statistiken: Jämställdhetsmyndigheten beräknar att den totala inkomstskillnaden sett till ett helt liv uppgår till 6,3 miljoner kronor.

Beteende och självförtroende spelar också in

Löneskillnaden förklarar en stor del - men inte allt. Finansinspektionen har i sin kartläggning av svenska sparare noterat att kvinnor tenderar att ta lägre risk i sitt sparande än män. Det innebär att en större andel sparande hamnar i sparkonton och korta räntefonder, medan aktier och aktiefonder är vanligare hos män.

Lägre risk behöver inte vara fel - men det kan kosta på lång sikt. Pengar som ligger på sparkonto eller i mycket defensiva fonder ger lägre förväntad avkastning över tid. För en 30-åring som sparar 2 000 kronor i månaden i 35 år är skillnaden mellan en genomsnittlig aktiefond (ca 7 procent per år) och ett sparkonto (ca 2 procent) ungefär 1,9 miljoner kronor i slutkapital.

En del av det försiktigare beteendet kopplas till självförtroende kring finansiella beslut. Men sparpsykologer och finansforskare betonar att bilden inte är ensidig: det som kallas 'försiktighet' hos kvinnor är ofta ett mer eftertänksamt och långsiktigt förhållningssätt, medan mäns beteende - att exempelvis ta lån för att investera - inte sällan ger sämre riskjusterad avkastning.

Konsekvensen: ett växande pensionsgap

Lägre lön, mer deltid och ett försiktigare sparande summerar till ett konkret problem vid pensionen. Enligt SCB har kvinnor 74 procent av mäns pension. Det innebär att en kvinna 65 år och äldre i genomsnitt fick 245 100 kronor per år i pension 2023, mot mäns 325 000 kronor – en skillnad på nästan 80 000 kronor om året.

Störst är gapet i tjänstepensionen – den del som är kopplad till börsen och fonder. Där får kvinnor bara 61 procent av männens nivå, enligt beräkningar citerade av Dagens PS. Det handlar om runt 25 000 kronor per år i skillnad, år efter år, som hade kunnat minskas med ett mer aktivt privat sparande under arbetslivet.

Det är inte rimligt att lägga hela ansvaret på individen när strukturella skillnader driver gapet. Men det finns ändå konkreta steg man kan ta - och de gör störst skillnad om de startar tidigt.

Hur du kommer igång med sparande – oavsett belopp

Det viktigaste steget är att börja, inte hur mycket man sparar. Att sätta upp ett automatiskt månadsspar på 500 kronor ger mer på tio år än att vänta på rätt tillfälle att spara 2 000. Ränta-på-ränta-effekten belönar den som börjar tidigt: 500 kronor per månad i 30 år med 7 procent avkastning ger drygt 567 000 kronor.

En bra startpunkt är att bygga en buffert - ofta pratas det om cirka 2-3 månadslöner på ett sparkonto - innan man börjar investera. När bufferten är på plats kan resten av sparandet gå in i exempelvis ett ISK med fonder eller aktier, där förväntad avkastning är högre över tid.

Breda indexfonder kan sprida risken automatiskt och hålla nere avgifterna. Månadsspara hellre en fast summa regelbundet än att försöka tajma marknaden. En sparkalkylator kan hjälpa dig se hur olika belopp och tidshorisonter påverkar slutkapitalet – och ofta är siffrorna mer uppmuntrande än man tror.

Kom igång med sparande hos Levler

Hos Levler kan du sätta upp ett månadssparande direkt i appen. Du väljer dag, belopp, fonder - eller låter ett fondpaket sköta fördelningen - och sedan sker sparandet automatiskt varje månad. Det tar några minuter att komma igång.

Hos Levler kan du välja att spara i ett ISK, vilket innebär schablonbeskattning i stället för skatt på varje vinst. Vill du veta vad ditt sparande kan växa till över tid? Testa vår sparkalkylator och se effekten av att börja idag jämfört med att vänta ett år.

Spargapet mellan kvinnor och män är reellt – men det är inte orubbligt. Strukturella skillnader i lön och deltid förklarar mycket, men sparvanor och riskvilja spelar också in. Det bästa motdraget är att börja spara regelbundet, välja sparformer med rimlig avkastning och låta tiden göra jobbet. Vare sig du sparar 300 eller 3 000 kronor i månaden gör konsekvensvensen mer skillnad än beloppet.

Relaterade artiklar

Semesterbudget 2026 – så mycket lägger svenskarna på semestern
Artikel

Semesterbudget 2026 – så mycket lägger svenskarna på semestern

“Jag är ganska emotionell när det kommer till investeringar” - Hugo, 34.
Artikel

“Jag är ganska emotionell när det kommer till investeringar” - Hugo, 34.

Hugo sparresa
Förbättringar & nya funktioner juni
Artikel

Förbättringar & nya funktioner juni

SpaceX efter börsnoteringen
Artikel

SpaceX efter börsnoteringen

SpaceX börsnoteras – så fungerar det
Artikel

SpaceX börsnoteras – så fungerar det