Så kan valet den 13 september påverka ditt sparande
- Av:Levler
- Postad:2026/09/10
- Ämne:Privatekonomi
Den 13 september är det riksdagsval, och många sparare undrar vad ett regeringsskifte betyder för pengarna på börsen. Men fundera på det här: den senaste höjningen av skatten på ISK beslutades inte av någon riksdag alls. Den följde automatiskt av att en ränta rörde sig.
Det säger något om hur politik och sparande faktiskt hänger ihop. Den direkta effekten av ett val på börsen är historiskt liten. Politiken påverkar ditt sparande mer indirekt, via skatter och plånboksfrågor, och ofta på sätt som inte ens kräver ett aktivt beslut. Här går vi igenom vad som faktiskt spelar roll, och vad som ligger utanför politikernas kontroll.
Påverkar valet börsen direkt?
Historiskt har svenska riksdagsval haft mycket liten direkt påverkan på börsen. En eventstudie från Uppsala universitet (2024) granskade valen 2014, 2018 och 2022 och hittade ingen statistiskt signifikant effekt på storbolagsindexet OMXS30 kring valdagen. Kurserna rörde sig, men inte mer än vanliga marknadssvängningar redan förklarar.
Det utesluter inte svängningar på kort sikt. Marknader ogillar osäkerhet, och ett oklart resultat eller en utdragen regeringsbildning kan röra kurserna. Men en enskild valdag avgör sällan riktningen på ett långsiktigt sparande.
En del av förklaringen är att marknaden prisar in det som redan är känt. Ett val hålls på ett bestämt datum och opinionen följs i månader, så mycket av det troliga utfallet ligger i kurserna redan på valdagen.
En annan förklaring är att Stockholmsbörsen till stor del drivs av bolagens framtidsutsikter, vinster, konjunkturen och omvärlden, inte minst USA och räntan, snarare än av ett svenskt valresultat. Storbolagen på OMXS30 är till stor del exportbolag med intäkter från hela världen, och deras vinster påverkas mer av världskonjunkturen än av vem som bildar regering i Sverige.
Hur påverkar politiken sparandet indirekt?
Den tydligaste kopplingen går via skatterna och via din vardagsekonomi. Det är här ett val kan få verklig betydelse för sparandet, men oftast gradvis och med fördröjning, inte på valnatten.
Skatten på sparande, till exempel ISK
Reglerna för hur sparande beskattas beslutas av riksdagen och kan ändras efter ett val. Ett tydligt exempel är investeringssparkontot (ISK). Från och med den 1 januari 2026 är sparande på ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor per person, en nivå som höjdes från 150 000 kronor genom statens budget.
På den del av kapitalunderlaget som överstiger 300 000 kronor är schablonskatten 1,065 procent för inkomståret 2026 (Skatteverket). Räkneexempel: med 500 000 kronor på ditt ISK beskattas 200 000 kronor, vilket ger cirka 2 130 kronor i skatt för året. Under 300 000 kronor betalar du ingen ISK-skatt alls.
Inför valet 2026 har ISK-skatten blivit en omdiskuterad fråga, och partierna har olika förslag, från att höja det skattefria taket ytterligare till att sänka det eller beskatta större sparande hårdare.
Men skattesatsen för 2026 är redan fastställd och påverkas inte av vem som styr efter valet. Den är dessutom kopplad till statslåneräntan, som Riksgälden fastställer varje 30 november, och stiger eller faller med den, oavsett vad politikerna gör. Det var därför skatten kunde höjas utan ett enda riksdagsbeslut. Ett nytt politiskt beslut hösten 2026 får dessutom verkan tidigast för inkomståret 2027. Läs alltid skatteuppgifter med årtal, och räkna på hur en förändring slår mot just din portfölj innan du drar slutsatser av politiska utspel.
Plånboken: drivmedel, el, subventioner och avdrag
Politiken påverkar också hur mycket du har kvar att spara varje månad. Regering och riksdag styr finanspolitiken, alltså skatter och offentliga utgifter, och beslut på flera områden landar direkt i hushållsbudgeten.
Några exempel på sådant som avgörs politiskt och märks i plånboken: skatt på drivmedel som bensin och diesel, energi- och elprisstöd, matmomsen, samt subventioner och avdrag som ROT och RUT. För inkomståret 2026 är ROT-avdraget 30 procent av arbetskostnaden och RUT-avdraget 50 procent, med ett gemensamt tak på 75 000 kronor per person och år (Skatteverket).
Den typen av förändringar påverkar sällan börsen direkt, men de förändrar utrymmet du har att spara. Ett par hundralappar mer eller mindre i månaden efter fasta utgifter kan över tid göra stor skillnad i ett månadssparande, tack vare ränta-på-ränta-effekten.
Politiken kan också gynna eller missgynna enskilda branscher, till exempel via beslut om energi, försvar eller bostäder, vilket kan märkas i en fond eller aktie med stor exponering mot området. För en bred, global fond blir en enskild svensk sektor dock en liten del av helheten.
Räntan, som politikerna inte styr över
En vanlig missuppfattning är att en ny regering kan sänka eller höja räntan. Så är det inte. Det är Riksbanken som självständigt beslutar om styrräntan, oberoende av regeringen (Riksbanken). Oberoendet är fastställt i regeringsformen, och ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i penningpolitiska frågor.
Styrräntan påverkar i sin tur ditt bolån, din sparränta och börsklimatet, men den sätts utifrån inflationen och konjunkturen, inte utifrån vilket parti som vinner. Gränsdragningen är viktig: valet påverkar finanspolitiken, medan penningpolitiken ligger hos Riksbanken.
Att räntebesluten tas vid sidan av dagspolitiken märks i hur Levlers sparekonom Joakim Bornold ser på Riksbankens roll:
”Jag tycker egentligen inte att Riksbanken ska agera så kraftfullt överhuvudtaget. Det är bättre att vänta in och se.”
— Joakim Bornold, sparekonom på Levler, Levla upp med Jocke & Louise (avsnitt 84)
Vad kan du göra med sparandet inför valet?
Det finns inget som säger att du behöver ändra ditt sparande på grund av ett val. Tvärtom är ett vanligt misstag att agera i panik: att sälja innan valet eller vänta med att investera tills osäkerheten lagt sig. Inför ett val målas gärna nedsidan upp, men Levlers sparekonom Joakim Bornold brukar påminna om att rörelserna går åt båda hållen:
”Vi pratar jätteofta om att komma ihåg att börsen kan falla trettio, fyrtio procent. Men kom ihåg, börsen kan gå upp trettio, fyrtio procent ibland också.”
— Joakim Bornold, sparekonom på Levler, Levla upp med Jocke & Louise (avsnitt 85)
Några saker som kan vara bra att ha koll på i stället:
- Riskspridning. En portfölj spridd över flera bolag, branscher och regioner är mindre känslig för enskilda politiska beslut än en som är koncentrerad till en marknad eller sektor.
- Tidshorisont. Ju längre tidshorisont du har, desto mindre roll spelar ett enskilt val. Ett långsiktigt sparande sträcker både genom regeringsskiften och konjunkturcykler.
- Håll koll på skatter och avdrag efter valet. Om reglerna för ISK, ROT/RUT eller annat ändras kan det vara värt att räkna på hur det påverkar just din situation, med aktuella siffror och årtal.
- Fortsätt månadsspara. Ett automatiskt månadssparande sprider köpen över tid och gör att du slipper gissa rätt tillfälle, oavsett vad opinionsmätningarna säger.
Kom ihåg att allt sparande i aktier och fonder innebär en risk, och att värdet både kan öka och minska. Historisk utveckling är ingen garanti för framtiden, oavsett valresultat.
Bygg ett sparande som tål både val och konjunktur
Ett sätt att minska känsligheten för enskilda händelser är att bygga ett brett och långsiktigt sparande. Hos Levler kan du välja bland över 2000 fonder med rabatterad förvaltningsavgift, eller ett färdigt fondpaket med en fördelning mellan aktier och räntor som matchar din risknivå och sparhorisont. Du kan spara som ett engångsbelopp eller som ett månadssparande som sprider köpen över tid.
Sammanfattning: valet och ditt sparande
Den direkta effekten av ett svenskt riksdagsval på börsen har historiskt varit liten, dels för att marknaden prisar in det kända i förväg, dels för att börsen drivs mer av bolagens vinster och omvärlden än av valutfallet. Politiken påverkar ditt sparande främst indirekt, via skatter som ISK och via plånboksfrågor som drivmedel, el och avdrag, oftast gradvis och med fördröjning. Räntan ligger däremot hos den oberoende Riksbanken. För de flesta sparare handlar det inte om att agera på valresultatet, utan om en spridd portfölj, en tydlig tidshorisont och koll på skattereglerna, oavsett vem som styr.
