Sparmål – så sätter du upp och når dina mål

Vad är ett sparmål?

Ett sparmål är tre saker: ett syfte, ett belopp och ett datum.

• Syftet är vad pengarna ska bli. Till exempel spara till en resa, en kontantinsats, en buffert, ett körkort eller en lugnare pension.
• Beloppet är hur mycket det kostar.
• Datumet är när du behöver pengarna.

Saknas någon av de tre blir målet svårt att använda. Utan datum är det en önskan. Utan belopp går det inte att räkna på. Och utan syfte är det påfallande mycket lättare att ta pengarna till något annat.

Hur räknar jag ut mitt sparmål?

Grunden är en enkel formel:

Belopp ÷ antal månader = det du behöver spara varje månad

Det är hela uträkningen. Här är tre exempel:

När månadsbeloppet inte går ihop

Ganska ofta landar räkningen på en summa du inte har. Då är det inte målet som är fel, utan en av de tre delarna som behöver justeras:

• Flytta datumet - Samma belopp på längre tid blir ett lägre månadsbelopp. 40 000 kr på 40 månader är 1 000 kr i stället för 2 000 kr.
• Sänk beloppet - En resa för 25 000 kr är fortfarande en resa.
• Dela upp målet - Ta bufferten först, resan sedan. Två mål i följd är lättare än två mål samtidigt.

Det du inte ska göra är att sätta ett månadsbelopp som är högre än vad din ekonomi tål. Ett mål du spricker i mars är sämre än ett lägre mål du håller hela vägen.

Hur sätter jag sparmål?

Fem steg, och de tar tillsammans mindre än en kvart:

1. Skriv ner syftet konkret
   ”Resa till Japan i juni 2028” håller bättre än ”resa någon gång”. Ju tydligare du ser vad pengarna ska bli, desto lättare är det att låta dem ligga kvar.
2. Sätt beloppet
   Ta reda på vad det faktiskt kostar i stället för att gissa. Lägg på lite marginal.
3. Sätt datumet
   Månad och år räcker. Räkna sedan ut månadsbeloppet med divisionen ovan.
4. Välj var pengarna ska ligga.
   Datumet avgör. Se nästa avsnitt.
5. Automatisera överföringen
   Lägg den samma dag varje månad, gärna dagen efter löning — innan pengarna hinner bli något annat. Hos Levler sätter du upp ett månadssparande via autogiro, till sparkonto, fonder, aktier eller ETF:er.

Ett mål eller flera?

Flera går utmärkt, men håll dem åtskilda. Har du bufferten och resan i samma pott vet du inte vilken av dem du tar av när du tar av den. Enklast är att låta varje mål ha sitt eget konto, så att saldot i sig svarar på hur långt du har kommit.

En sak är värd att göra först, oavsett vad du annars sparar till: en buffert på ungefär en till tre månadsutgifter. Den är själva skyddet för dina andra sparmål — utan buffert blir det långsiktiga sparandet det du tvingas ta av när telefonen går sönder.

Var ska pengarna ligga?

Valet mellan sparkonto och fonder beror på ditt sparmål: hur lång tid du har och hur mycket det får svänga på vägen.

Kort sikt — sparkonto

Ska pengarna användas inom ett par år, eller om du sparar till en buffert, hör de hemma på ett sparkonto. Du vet vad som står där, och du kommer åt dem när du behöver dem.

Lång sikt — fonder på ett ISK

Har du många år kvar till målet är det värt att låta pengarna arbeta. Över längre tid är det ränta-på-ränta-effekten som gör det tunga jobbet, inte storleken på din insättning.

Hur stor skillnaden kan bli har vi räknat på tidigare: 1 000 kr i månaden i en bred fond med cirka 7 % historisk snittavkastning har blivit omkring 174 000 kr på tio år, mot 120 000 kr som du själv satt in. Kom ihåg att 7 % är ett historiskt snitt för breda aktiefonder över lång tid — inte en garanti. Vissa år går det upp, andra år ner.

Både och

De flesta har mål på båda tidshorisonterna samtidigt, och då är svaret båda: bufferten och resan på sparkonto, kontantinsatsen om tio år och pensionen i fonder.

Hur följer jag mitt sparmål löpande?

Ett sparmål du sätter och sedan aldrig tittar på blir sällan nått. Men motsatsen — att kolla varje dag — hjälper inte heller. En gång i kvartalet räcker.

Titta då på tre saker:

1. Hur mycket är sparat? Saldot.
2. Hur många månader återstår till datumet?
3. Ligger du i fas? Sparat belopp delat med månader som gått, jämfört med ditt månadsbelopp.

Ligger du efter är det samma division igen, med de siffror som gäller nu:

(Mål − sparat) ÷ månader kvar = nytt månadsbelopp

Räkneexempel

Målet är 40 000 kr om 20 månader, alltså 2 000 kr i månaden. Efter sex månader har du 10 000 kr i stället för 12 000 kr. Då är det (40 000 − 10 000) ÷ 14 ≈ 2 150 kr i månaden för att komma i mål på utsatt datum. Går inte det, flytta datumet två månader i stället, då är du tillbaka på ungefär 1 900 kr.

Det är det här som är hela poängen med uppföljning. Den handlar inte om att kontrollera om du varit duktig, utan om att räkna om målet så att det fortsätter stämma med verkligheten.

Tre tips att ta med dig på vägen:

• En månad som spricker är inte ett misslyckande. Hoppa inte av sparandet, räkna om och gå vidare.
• Höj beloppet om inkomsten höjs. En löneökning är det billigaste tillfället att spara mer, eftersom du inte hunnit vänja dig vid pengarna.
• Rör inte det långsiktiga sparandet vid tillfälliga utgifter. Det är bufferten till för.

Fem misstag du bör undvika

• Mål utan datum – Det blir lättare att spara när du vet ungefär när pengarna ska användas.
• För högt månadsbelopp i starten – Börja gärna lite lägre och justera upp efter tre månader.
• Rätt mål i fel sparform – Anpassa sparandet efter när pengarna ska användas: sparkonto för kortare mål och fonder för längre.
• Alla mål i samma pott – Separata potter gör det enklare att följa hur sparandet utvecklas för varje mål.
• Att kolla för ofta – En kvartalsvis koll kan räcka. Börser och räntor svänger, men ditt måldatum ligger fast.

Sätt upp ditt sparmål hos Levler

Räkna ut ett månadsbelopp som passar dig, öppna konto med BankID och kom igång med ett automatiskt månadssparande – på sparkonto för mål nära i tid och i fonder för de längre målen.