Sparkvot – vad är det och hur räknar du ut din?

Vad är sparkvot?

Sparkvot är hur stor del av din inkomst du sparar, räknat i procent. Sparar du 2 500 kr i månaden av en inkomst på 25 000 kr efter skatt är din sparkvot 10 %.

Två saker gör måttet användbart:

• Det håller över tid. Får du högre lön men fortsätter spara lika många kronor sjunker din sparkvot, även om beloppet står stilla. Kronorna döljer det, procenten visar det.
• Det är oberoende av inkomstnivå. En sparkvot på 15 % betyder samma sak för den som tjänar 22 000 kr som för den som tjänar 55 000 kr, även om summorna skiljer sig.

Begreppet används i två sammanhang som är lätta att blanda ihop: din egen, personliga sparkvot och hushållens sparkvot, som är statistik för hela Sverige. Räkningen är densamma, men siffrorna går inte att jämföra rakt av. Mer om det längre fram.

Räknar man före eller efter skatt?

Räkna på inkomsten efter skatt. Det är de pengar du faktiskt kan välja mellan att spara och att göra av med, och därmed den enda siffra som säger något om ditt utrymme. Räknar du på bruttolönen får du en lägre sparkvot som inte går att jämföra med någonting, varken med dina egna tidigare siffror eller med någon annans.

Ta med allt som kommer in, inte bara lönen: bidrag, ersättningar, sidoinkomster. Det är hela din disponibla inkomst som är nämnaren.

Vad räknas som sparande?

Allt du medvetet lägger undan och låter ligga räknas som sparande: överföringar till sparkonto, fonder, aktier och ETF:er. Räkna ej in följande i din sparkvot:

• Tjänstepension som arbetsgivaren betalar in ligger utanför. Den syns inte i din inkomst efter skatt och du styr den inte själv. Eget pensionssparande räknas däremot.
• Pengar du sparar och tar ut igen samma månad är ingen sparkvot. Det är det som ligger kvar vid månadens slut som räknas.

Så räknar du ut din sparkvot

Grundräkningen är en enkel division:

Sparande ÷ inkomst efter skatt × 100 = din sparkvot i procent

Räkneexempel

Du får ut 25 000 kr efter skatt och för över 3 000 kr till sparande varje månad. 3 000 ÷ 25 000 = 0,12. Din sparkvot är 12 %.

Räkna helst på ett helt år och dela med tolv, i stället för på en enskild månad. Semester, jul och andra större utgifter gör enskilda månader missvisande, så det är bättre att räkna på ett årssnitt.

Vad är en bra sparkvot?

Hur mycket man ska spara varje månad är ju förstås individuellt, men en vanlig tumregel är att spara minst 10 % av sin inkomst. Det är en nivå som märks tydligt över några år.

Men den bästa sparkvoten är den du klarar varje månad. En sparkvot på 25 % som spricker i mars är sämre än 10 % du håller i tre år. Börja lägre än du tror att du klarar, och höj efter ett kvartal när du har testat.

Två saker gör större nytta än en hög procentsats i början:

• En budget som visar vad som faktiskt finns kvar när månaden är betald.
• En buffert på ungefär en till tre månadsutgifter. Utan buffert är det sparandet du tvingas ta av när tvättmaskinen går sönder, och då blir sparkvoten på pappret högre än den du har i verkligheten.

Vad sparkvoten säger om tiden

Sparkvoten är egentligen ett mått på tid. Det du lägger undan i dag är också kommande månaders utgifter och därför avgör procentsatsen hur snabbt du når dit du ska.

Med en sparkvot på 20 % lever du på 80 % av din inkomst. Ett år av sparande blir då ungefär tre månaders utgifter: du har byggt en tremånadersbuffert på ett år. Med 10 % tar samma buffert drygt två år. Samma inkomst, samma mål, dubbelt så lång väg.

Räkningen är gjord utan ränta och avkastning. På längre sikt gör ränta-på-ränta-effekten att tiden blir kortare än tabellen säger.

Så höjer du din sparkvot

• 1. Räkna ut nuläget.
  En siffra du inte gillar är fortfarande bättre än ingen siffra. Utan startvärde går det inte att se om något förändras.
• 2. Se vart pengarna tar vägen.
  Gör en budget och gå igenom de senaste tre månaderna. De flesta hittar mer i de återkommande små posterna — abonnemang, hemleveranser, avgifter — än i de stora.
• 3. Spara först, spendera sedan.
  Metoden betala dig själv först innebär att sparandet flyttas undan direkt när lönen kommer, inte av det som råkar bli kvar. Det som blir kvar är nästan alltid mindre än du tänkt.
• 4. Automatisera överföringen.
  Lägg den samma dag varje månad, gärna dagen efter löning, innan pengarna hinner bli något annat. Ett automatiskt månadssparande gör sparkvoten till något du bestämmer en gång i stället för varje månad.
• 5. Spara löneökningen, inte bara lönen.
  Det här är den enskilt effektivaste höjningen av sparkvoten. Höjs inkomsten och sparandet står still sjunker sparkvoten automatiskt. Flyttar du hela ökningen till sparandet stiger den, utan att din vardag förändras.
• 6. Lägg till engångsinkomster
  Om du lägger till engångsinkomster såsom skatteåterbäring, bonus, semesterersättning etc. höjer de sparkvoten för året utan att röra månadsbudgeten.

Tre fällor att undvika

• Att räkna på bruttolön. Det ger en lägre siffra som inte går att jämföra med någonting.
• Att sikta för högt från start. En sparkvot du spricker är ingen sparkvot. Höj i steg i stället.
• Att jämföra sig med hushållens sparkvot. Den innehåller pension och bostäder och mäter något annat än det du styr över.

Spara med Levler

När du vet din sparkvot är nästa steg att lägga pengarna någonstans där de gör nytta. Hos Levler sparar du både kort och långt i samma app, och sätter upp ett automatiskt månadssparande via autogiro så att sparandet sköter sig själv.

Öppna konto med BankID, lägg upp ett månadssparande och låt sparkvoten bli en siffra du höjer i stället för en du gissar.